Första mötet - xtravaganza viktcenter Umeå

Jag var så nervös. Kände mig svettig, obekväm och undrade om t-shirten satt alldeles för kletigt på kroppen. LUKTAR JAG?

Testade lite och sniffade i armhålan utan framgång. YES.....

Gick trappan ned och möttes av en öppen dörr och utanför en HÖG med skor. Jag tog av mig skorna och kollade om någon tå tittade ut, om sockarna var hela medan jag steg in.

WOW, säger jag bara. WOW, vilken syn jag möter!!!

En öppen spis eller något liknande och levande ljus i lokalen. Färger i grönt och orange. Skön stilla musik som kändes lugnande och fick mig att slappna av en aning.

En man i grön tröja kommer mot mig och tar mig i handen, tittar mig i ögonen och har ett stort varmt leende. Det var hans röst jag hade mött i telefonen.

Hej och välkommen säger en ljusare röst och jag tittar upp. En leende kvinna tittar på mig och tar i hand sedan hon sagt att hon också jobbade där.

Vi sitter där bredvid varandra, Tomas och jag och det känns otroligt bra. I hans blick ser jag inget nedvärderande utan ett intresse för MIG.